Wikipedia – Encyklopedia bloggistica
7/6 -2005
Vår Encyklopedia bloggistica innehåller nu fyra ord: sentimental, tolerans, melankoli och kunskapssamhället. En större släkting till detta ”lindebarn” är Wikipedia. Skillnaden mellan dem – förutom storleken – är att medan Wikipedia är rörlig, så är Encyklopedia bloggistica rörelse.
I lördagens Frankfurter Allgemeine läste jag en liten artikel om Wikipedia. Bland annat detta stod att läsa: Wikipedia är en fri online-encyklopedi, artiklarna skrivs utan betalning och den finns på mer än 100 språk (bland annat på baskiska, plattyska och esperanto). Artiklarna skrivs inte av en fast grupp artikelförfattare utan var och en har möjlighet att lämna bidrag eller göra ändringar i tidigare texter. Dessutom får innehållet i artiklarna användas av alla människor, även i kommersiellt syfte.
Projektet startades 2001 av amerikanaren Jimmy Wales och det finansieras genom donationer. Den engelskspråkiga versionen har mer än 576 000 artiklar, den tyska har 240000, på tredje plats kommer den japanska med 119000 och på fjärde den franska med 111000 artiklar. Tilläggas bör att tillväxten är enorm, så de här siffrorna stämmer snart inte.
Detta att i princip alla har möjlighet att påverka innehållet medför naturligtvis en risk – vandalisering i form av avsiktligt införd felinformation förekommer, men enligt en IBM-studie tas sådan falsk information löpande bort inom i genomsnitt fem minuter.
Namnet ”Wikipedia” kommer av slutstavelsen i ordet ”encyklopedi” och av det hawaiianska ordet ”wikiwiki” som betyder ”snabb”.
Här kommer du till svenska Wikipedia.
”Kunskapssamhället” – diskussionsöversikt
7/6 -2005
Nu har en dryg vecka gått sedan det semantiska talkot om ordet ”kunskapssamhället” inleddes. Jag tackar för alla inkomna bidrag och försöker nu sammanfatta det som sagts. Upptäcker någon läsare påtagliga fel eller luckor i min sammanställning, så ber jag henne/honom att höra av sig i kommentaren.
Jag gör nu så att jag radar upp det som jag ser som kärnan eller kärnorna i de respektive debattinläggen:
Ordet ”kunskapssamhälle” ställs bredvid ordet ”samhällskunskap” och dessa båda ords uppbyggnad och innehåll undersöks sida vid sida.
Kunskapssynen i dagens samhälle är mer nyttoinriktad än i tidigare samhällen.
Det har officiellt aldrig definierats vilken kunskap det är som finns i det som kallas kunskapssamhället.
”Kunskap” och ”kunskapssamhälle” kan vara maktpolitiska termer: ”Kunskap är makt”.
I kunskapssamhället handlar kunskap om att sälja tjänster.
Är kunskapssamhället en massa individer med expertkunskap som handlar med denna kunskap sinsemellan?
Kunskapssamhället är ett samhälle utan sammanhang, där människorna är lätta att manipulera för makthavarna.
Hur ser förhållandet mellan termerna ”kunskapssamhället” och ”informationssamhället” ut? Har man minskat på pretentionerna när man mer och mer har gått över till att tala om ”informationssamhället”?
I kunskapssamhället är kunskap en produktionsfaktor, ett sätt att bibehålla västvärldens försprång framför andra delar av världen.
Begreppet ”kunskapssamhället” används gärna när man för ekonomiska resonemang.
Hur mycket ”gammal information” vill man ha i ett kunskapssamhälle?
Ordet ”kunskapssamhället” används ofta på ett manipulativt sätt och det kan fyllas med mycket olika innehåll beroende på vem som som tar det i sin mun och vilka avsikter den talande har.
En regeringspolitiker säger: ”Vi är numera handelsmän i kunskap.”
Kunskap i kunskapssamhället är en typ av kunskap som låter sig kommersialiseras.
I slutet av debatten kommer frågan om vilken plats bildning har i kunskapssamhället. Kanske kan vi längre fram någon gång tillsammans fundera på vad ”bildning” är…