Lärarförbundet har inte varit starkt kritiska till obehöriga då dessa kan bli medlemmar i det förbundet. Dock har en åsiktsändring skett under senare tid.

Det är Lärarnas Riksförbund som har stått för en klar syn i obehörighetsfrågan!

När det gäller statistik och obehöriga resp behörigas elevers kunskapsresultat finns det färsk sådan från USA där det klart visar sig att elever med behörig skolpersonal klarar sig betydligt bättre än en pedagogiskt snabbutbildad ämneskompetent personal. Det tyder, enligt mig, på att behörig personal faktiskt innebär en kvalitetshöjning även i den svenska skolan. För vidare information angående undersökningen rekommenderas att kontakt tas med professor Jan-Eric Gustafsson, Göteborg.

Den nya lärarutbildningens kvalitet: I högskoleverkets utvärdering, som är på ca 700 sidor, framkommer det att dagens lärarutbildning trots allt är bättre än den gamla!
Jag har läst den…har ni?

Vidare vill jag anmärka på det där med okunniga lärarstudenter som läser sina ämnen på universitet. På historiska institutionen i Lund läste 14 lärarstudenter 1-40 poäng förra läsåret och var genomgående bra eller bäst. Enligt uppgift ”misslyckades” enbart en att ta sig vidare till C-nivå och detta var pga borelia som orskade en förlamning i huvudet…

Att generellt såga lärarstudenter jämsmed knölarna verkar tyvärr vara en trend i dagens samhälle. Höjdaren var den folkpartist som i Kristianstads radio hasplade ur sig följande:
”Det är pga den nya lärarutbildningen som det ser ut som det gör idag i Sveriges skola!”.

Uttalandet gjordes i mars och de första studenterna gick ut i januari (om man undantar de som redan läst ett ämne och gick ut i juni 2005). Att dessa nyexaminerade lärare ställt till det på två månader under deras eventuella vikariat är häpnadsväckande, det måste medges…

Det finns 26 olika lärarutbildningar i Sverige och inom dessa en stor variation, både när det gäller kunskapskontroll och ämnesdjup och bredd. Detta är av ondo och visst finns det brister; det saknas obligatoriska moment såsom konflikthantering och kunskap att arbete i en mångkulturell skola.
Kunskapskontrollen är bitvis horribelt dålig och det finns studenter som ej får göra sin VFT/VFU i rätt ämne och på rätt åldersstadium.

Att generellt påstå att studenten inte får ämnesdjup när denne läser 200 poäng är dock lite väl magstarkt.

”[…] eftersom alla lärare ska ha tre terminers gemensam utblidning oberoende av om de sedan ska undervisa på gymnasiet eller i förskolan” och på det svarar jag att visserligen finns det gemensamma klasser men det betyder inte att gymnasieläraren proppas full med förskolepedagogik eller tvärtom. Inom kursen riktas arbetena mot det åldersstadium som man skall undervisa i samtidigt som man får en inblick i andra lärarkategoriers möjligheter och begärnsningar. I teorin stämer detta men t ex i Kristianstad har de blivande gymnasielärarna fått lite väl mycket förskolepedagogik i deras AUO medan jag är väldigt nöjd.

Avslutningsvis måste jag erinra alla om att när exempelvis grundskollärarutbildningen kom till 1988 hördes exakt samma negativa kritik som nu! Men studenterna från den utbildningen, de som nu är yrkesverksamma, verkar ha glömt vad de en gång kritiserade i sin egen utbildning!

Oj, vad allt var bättre förr….

För det första tycker jag, som någon nämnde, att obehöriga lärare kan vara väldigt skilda ting. Att lärarförbundet är så starkt kritiska till obehöriga lärare är förstås naturligt (de är ett fackförbund som ser till ”deras” medlemmars intresse) men de är det på falska grunder enligt mig. Som ett exempel anses en civ.ing. som undervisar i fysik på gymnasiet alltså vara inkompeten för sitt jobb. Detta resonemang köper jag definitivt inte. Denna person är i reell mening inte ”obehörig” i jämförelse med en individ som gått lärarutbildning och bland annat undervisar i fysik. Så länge obehörigheten härstämmar från att man inte har den pedagogiska utbildningen, men ämneskunskaperna, ser jag som regel inga som helst problem (och jag tror inte undervisningen blir sämre, snarare tvärtom kanske?).

Lärarförbundet argumenterade till och med att Sveriges något svagare pretationer i internationella jämförelser på gymnasienivå beror på våran andel obehöriga lärare. Statistiska test ger dock ingen som helst styrka för den hypotesen.

En intressant aspekt som kan nämnas är att på det ämne jag arbetar vid (universitet) så har vi en kurs i samhällsekonomi/nationalekonomi för blivande gymnasielärare i samhällsvetenskap. Det har dock fått skapas en särskild kurs för enbart de blivande lärarna i detta, och de följer inte den grundläggande kurs i nationalekonomi som t ex statsvetare måste göra, för att de helt enkelt inte riktigt klarade av det. Och dem som skall undervisa gymnasieelever i deras, för de flesta, enda inslag av samhällsekonomi de stöter på?

Om fysik och undervisning

Sedan måste det ju vara så att den viktigaste delen av en lärarutbildning är den fortbildning som erbjuds på skolorna. Att kalla en lärare för ”färdig” kan ju inte vara annat än fel. Även om man får praktik under utbildningens gång är det väl inget att jämföra med ett riktigt jobb på en skola med allt det extra ansvar det innebär?

Allt detta sagt av en som hittills inte har mer än 5p pedagogik under fötterna…

Errata f

Visserligen skall jag välja moment som ”inte kräver ämneskunskaper”, men det är inte helt lätt att hitta vettiga sådana. Min trygghet som lärare består ju i den där grundkompetensen. Det är svårt att ”coacha” utan att uppmuntrande kunna säga: ”du kan ju det här” – ”det fixar sig” till sina kanditater. Risken är ju att folk hoppar av lärarutbildningen för att det blir för mycket på en gång också!

Det var en annan grej på den gamla goda tiden (år 2000) när jag själv gick på lärarutbildningen, efter att ha läst 80 poäng svenska och 80 poäng samhällskunskap. Handledarna litade på mig på ett annat sätt än jag kan göra med en kandidat som kommer direkt från gymnasiet….

OK. Man frå en inblick i hur det är att undervisa. Men det skulle man väl också kunna få på annat sätt. Tyvärr finns det inte mycket springvikarietjänster längre….

När neddragningarna på gymnasieskolorna/gymnasieutbildningarna kommit samtidigt som reformen om att HELA gymnasiet skall vara universitetsförberedande, blir det nog tyvärr SÄMRE!

A couple of students asked me how they could make grammar ”fun” for school pupils. My answer is two-fold: 1. We have to define what fun is. A lot of people find it ”fun” to study language on a deeper level. But then perhaps that requires another word because it also implies searching, working, finding out. So a better word is perhaps ”challenging” or perhaps ”engaging.” 2. Coming out of this, does everything have to be fun, in this sense? Video games are available without a teacher’s time or a grade if the primary goal is fun. Most of us have to grow up to do some kind of work, paid work and work in the home. Not all of it is fun. However, part of what growing involves is learning how to make work meaningful even if it is not necessarily fun in the sense of a video game.

So perhaps my 2 points are only one, after all, and not 2. But I cannot think so clearly because I still have papers to grade from 5 different classes, and that isn’t fun but I owe it to the students to do it.
Michal

Dessutom tror jag att termen ”obehörig lärare” inte så sällan används utan att man definierar vilken typ av obehörighet man menar, helt enkelt för att blanda bort korten för den som lyssnar.

PS. Jag länkade dagens inlägg och diskussion till både högskoleverket och skolverket och inbjöd representanter för dem att delta i samtalet…

Tyvärr verkar det inte vara kommunernas första prioritet. Lokalt där jag bor pågick det en insändardebatt för något halvår/år sedan. Utbildade lärare var sura för att de inte fick jobb, för att kommunerna tog obehöriga lärare istället – billigare. Genast poppade det upp folk som hävdade att ”man kan vara lika bra lärare även om man är obehörig”, ”jag har minsann haft behöriga lärare som varit urusla pedagoger”, med flera argument som alla gick ut på att det där med ämneskunskaper minsann inte var så noga.

Det verkar finnas en trend som säger att man är en snobb för att man vill att lärare ska vara behöriga. Jag finner den mycket märklig, och har aldrig stött på den inom andra yrkesgrupper. (Tänk er: ”Äsch, inte behöver min tandläkare vara behörig, huvudsaken hon är schysst och snäll med barn.”)

Kommunerna hävdar att det inte finns behöriga lärare, så de får nöja sig med obehöriga. En anonym skribent hävdade då att kommunen satt i system att utannonsera tjänster med udda ämneskombinationer, till exempel spanska – slöjd – gymnastik, som de sen (surprise) inte får någon behörig lärare som söker. Då kan de med gott samvete ta två, tre obehöriga istället. Jag vet inte om det är sant, men det kan nog förekomma.

Det värsta är förstås att våra barn får sämre undervisning.